När det är sol, när det är vår...

Jag vet inte riktigt varför. Låt oss anta att det är ljuset. Låt oss anta att det är värmen. Låt oss anta att själen kommer till liv igen.
Men såhär på vårkanten blommar min busiga sida ut. Den inte bara blommar ut - jag misstänker starkt att den håller på att spåra ur.
För i kroppen finns känslan av att vara ungefär sjutton år och ha fått sommarlov. Jag vill ut och härja i sommarnatten!

Vilket jag gör. Jag härjar och härjar men aldrig får jag nog... Det liksom spritter i hela själen efter bus, skratt och galenskaper. Yoga försöker uppmuntra till ett lite lugnare leverne, jag håller med och gör så gott jag kan samtidigt som jag lyssnar på Håkan på högsta volym och har på mig tuffsolglasögonen. Åh - jag vill vara sjutton och ha sommarlov!

/GTG