Har varit på festival i Lund under helgen och vet inte vart jag ska börja. Så mycket jag hört och så mycket jag sett!
När vi på tåget närmar oss studentstaden slänger medresenär A ur sig en fråga "Du har inte läppstift, har du?" Har man kännt mig i hela mitt hittills levda liv, vilket A har, är svaret på denna frågat ganska så självklart. Men, nöden har ingen lag, speciellt inte när man som A är lika beroende av läppstift som Maria Montazami. Jag fick mig hur som ett gott skratt.
Vistelsen i Lund började med att barndomskompis Å slänger åt mig en cider nångång efter lunch. Karnevalståget passerar och en tämligen berusad killstudent high fivar mig och säger, eller snarare skriker, "Du och jag! DU och jag!", han säger därefter något otydbart och avslutar med att snabbt klappa händerna tre gånger. Han går med positiv min baklänges vidare, pekandes åt mitt håll. Jag undrar vad jag just gick med på/blev erbjuden/kallad, nöjd var han i alla fall.
Dagen fortlöper med häng på solig balkong med glatt gäng. Gatorna väller över av folk och festandet har ingen hejd. Köerna blir snabbt långa till de olika öltälten men Å visar upp sitt jobbleg och fuskar oss förbi kön. "Jag ska jobba, dom e med mig. Alla fem!", "kom här nu tjejer, jag fixar, jag fixar" haha
En lugn söndag med lite väl lång hemresa fick avsluta helgen. På tåget hem delar vi kupé med tre yngre tjejer. Tåget blir av olika anledningar försenat två timmar och vi bjuds under de totalt 7,5 timmarna tillsammans på ett flertal kortare diskussioner om kaloriinnehåll i olika livsmedel, GI och vad som är bäst att köpa i bistron(en kupé med en stressad tjej omringad av kioskvaror). Under färdens sista timme, då tristessen är hög, och en av tjejerna fingrar på ett Wasa Sandwich papper utbrister hon: "Vafan! Det är ju två hundra kalorier i en sån här! Då kunde jag ju ätit choklad istället, som är gott. 26 g fett är det, så luras de med 86% fullkorn och en fin grön förpackning!" ...i slutändan tror jag tjejerna provat en av varje vara i den där kupén, medräknat den macka även jag var tvungen att köpa. Detta är en varning, köp aldrig en macka på Veolias tåg! Det var den fattigaste mackan som någonsin blivit förpackad i plast.
Ska nu begära reseersättning för tågförsening och se om jag kan få tillbaka mina 35 kr som jag hutlöst betalade för den sketna frallan. Samt lägga mig och njuta av allt roligt jag hört under helgen.
Coach
När vi på tåget närmar oss studentstaden slänger medresenär A ur sig en fråga "Du har inte läppstift, har du?" Har man kännt mig i hela mitt hittills levda liv, vilket A har, är svaret på denna frågat ganska så självklart. Men, nöden har ingen lag, speciellt inte när man som A är lika beroende av läppstift som Maria Montazami. Jag fick mig hur som ett gott skratt.
Vistelsen i Lund började med att barndomskompis Å slänger åt mig en cider nångång efter lunch. Karnevalståget passerar och en tämligen berusad killstudent high fivar mig och säger, eller snarare skriker, "Du och jag! DU och jag!", han säger därefter något otydbart och avslutar med att snabbt klappa händerna tre gånger. Han går med positiv min baklänges vidare, pekandes åt mitt håll. Jag undrar vad jag just gick med på/blev erbjuden/kallad, nöjd var han i alla fall.
Dagen fortlöper med häng på solig balkong med glatt gäng. Gatorna väller över av folk och festandet har ingen hejd. Köerna blir snabbt långa till de olika öltälten men Å visar upp sitt jobbleg och fuskar oss förbi kön. "Jag ska jobba, dom e med mig. Alla fem!", "kom här nu tjejer, jag fixar, jag fixar" haha
En lugn söndag med lite väl lång hemresa fick avsluta helgen. På tåget hem delar vi kupé med tre yngre tjejer. Tåget blir av olika anledningar försenat två timmar och vi bjuds under de totalt 7,5 timmarna tillsammans på ett flertal kortare diskussioner om kaloriinnehåll i olika livsmedel, GI och vad som är bäst att köpa i bistron(en kupé med en stressad tjej omringad av kioskvaror). Under färdens sista timme, då tristessen är hög, och en av tjejerna fingrar på ett Wasa Sandwich papper utbrister hon: "Vafan! Det är ju två hundra kalorier i en sån här! Då kunde jag ju ätit choklad istället, som är gott. 26 g fett är det, så luras de med 86% fullkorn och en fin grön förpackning!" ...i slutändan tror jag tjejerna provat en av varje vara i den där kupén, medräknat den macka även jag var tvungen att köpa. Detta är en varning, köp aldrig en macka på Veolias tåg! Det var den fattigaste mackan som någonsin blivit förpackad i plast.
Ska nu begära reseersättning för tågförsening och se om jag kan få tillbaka mina 35 kr som jag hutlöst betalade för den sketna frallan. Samt lägga mig och njuta av allt roligt jag hört under helgen.
Coach
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar