Förtydligande: GTG är alltså "kär" och en smula "uppe i det blå". Hon pustar och stönar och FNISSAR mest hela tiden. Mycket enerverande! Jag är orolig. Kan jag som god vän och kamrat verkligen tillåta att första bästa kvinnfolk iklädd rullskridskor sveper in här i vår Birkastadsidyll med resultat att all vett och sans* lämnar byggnanden? I think not.
Tyvärr verkar det inte som att jag har så mycket talan längre. Jag förväntas "gilla läget".
Om jag kommer gilla läget? Not so much.
La resistance la amour, Steg 1: Som straff brände jag igår sönder sladden till hennes moccamaster. Nu äre krig!
MVH
Kulturtanten
*GTG stod för all vett och sans hos oss i kollektivet och därmed i hela byggnaden. jag menar, i alla andra lägenheter i huset bor det ju birkastan-latte-familjer, kom igen liksom. Och de övriga som bor häri läggan är jag och Yoga. Dvs, KOM IGEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar